Växtnäring – vad det är, olika typer och hur du väljer rätt

Vad är växtnäring och vilken typ passar din odling? Här går vi igenom vad växtnäring är, skillnaden mellan olika typer av växtnäring och hur du väljer rätt – oavsett om du odlar i kruka, pallkrage, rabatt eller hydroponiskt.

Gödsel eller växtnäring – vad är skillnaden?

Först och främst brukar vi särskilja mellan gödsel och växtnäring.

Gödsel är ofta en mer ofärdig produkt som i regel verkar långsiktigt. Hit hör till exempel kogödsel, hönsgödsel och kompost. Näringen finns där, men behöver brytas ner innan växterna kan ta upp den.

Växtnäring är däremot en mer utvecklad produkt. Den kan vara direkt tillgänglig, långtidsverkande – eller en kombination av båda. Det kan handla om extrakt från olika processer eller sammansatta mineralprodukter, ibland med organiska inslag.

Poängen med växtnäring är att ge växten näring i rätt proportioner och på ett balanserat sätt. Beroende på vilken växt det gäller ser behovet olika ut – vissa växter kräver regelbunden tillförsel, medan andra klarar sig länge utan extra tillskott.

Hur tillför man växtnäring?

Hur du tillför växtnäringen spelar oftast mindre roll än när och hur mycket.

Det snabbaste sättet att justera en näringsbrist är genom bladgödsling, men det är ovanligt bland hobbyodlare. I stället myllas växtnäringen ner i krukor, sprids i pallkragar och rabatter eller vattnas ut.

Växtnäring – lite och ofta, när den behövs

Timing är viktigt. Om det inte växer finns det ingen poäng med att tillföra växtnäring, särskilt inte om den är snabbverkande. Att gödsla sent på hösten i rabatter kan störa växternas övervintring och leda till att näringen istället lakas ur.

Samma princip gäller krukväxter inomhus. Om du inte aktivt driver tillväxt med växtbelysning behöver de oftast inget tillskott under vintern – särskilt inte om de står svalt, som till exempel citrus.

När värmen och ljuset kommer och tillväxten drar igång är det däremot helt rätt att börja tillföra växtnäring. Då kan växterna faktiskt ta upp näringen, vilket ger bättre tillväxt än om de får klara sig själva.

Hur doserar man växtnäring?

Hur man doserar växtnäring beror både på odlingssätt och vilken typ av växtnäring man använder.

För krukväxter och näringskrävande grödor som tomat och gurka är det ofta smart att tillföra växtnäring vid varje vattning. Växterna får då en jämn tillgång utan stora svängningar – förutsatt att näringen är balanserad från början. Biomineral är ett exempel på en växtnäring som är tänkt att vattnas ut vid varje vattning och som är direkt tillgänglig för växterna.

Använder du istället en delvis eller helt organisk växtnäring myllas den oftast ner i jorden. Då räcker det i regel att tillföra en gång per månad, eftersom en del av näringen frigörs direkt medan resten verkar över tid. Kustgården Havsmineral är ett exempel på detta.

Pulver eller flytande växtnäring?

Växtnäring finns både som flytande och pulver.

Vi har valt att enbart arbeta med pulvernäring. På så sätt slipper vi skicka vatten, behöver inte oroa oss för utfällningar och kan göra produkten mer koncentrerad. Det är också bättre för miljön att skicka 200 g koncentrerad växtnäring än att skicka 750 ml svagare växtnäring. Pulver löser sig lätt i vatten och är lika enkelt att dosera som flytande.

Vad består växtnäring av?

Växtnäring kan ha olika ursprung.

Är växtnäringen organisk kommer den från djur- eller växtriket. Den består av organiska föreningar såsom kolhydrater och proteiner, samt en del lösta näringsämnen som kan vara tillgängliga direkt. För att all näring ska bli tillgänglig behöver den brytas ner av mikroorganismer. Om jorden eller substratet har dålig biologisk aktivitet kan detta ta lång tid och i vissa fall leda till syrebrist och dålig lukt.
I den här artikeln fördjupar vi oss i ämnet:

Mineralnäring

Alternativt kan växtnäring vara mineralisk eller syntetiskt framtagen, till exempel genom att kväve dras från atmosfären eller genom mineraler som utvinns ur gruvor, såsom epsomsalt. Det finns även mineraler som ursprungligen varit organiska men som genom olika processer blivit mineraliska, samt mineraler som är restprodukter från andra industriella flöden. Dessa har inte samma påverkan som helt fossil mineralnäring, och det är sådana råvaror vi i första hand försöker använda i våra egna produkter.

Återvunna mineraler

De flesta mineraler i växtnäring förekommer i form av salter som är snabbt tillgängliga för växterna. Det finns dock undantag – vissa föreningar verkar långsamt. Kalcium är ett bra exempel, där tillgängligheten kan variera kraftigt beroende på vilken form det förekommer i. Vissa kalciumföreningar är mycket lättillgängliga, medan andra knappt löses alls.

Olika typer av växtnäring – hur väljer man?

Växtnäring kan vara helt mineralisk (konstgödsel), helt organisk eller en kombination av båda. Vad man använder, och när, beror som med det mesta på vad man odlar och hur odlingen ser ut.

Vi har valt att hålla det enkelt med tre olika typer av växtnäring:

• Biomineral – snabbverkande krukväxtnäring med delvis återvunna råvaror
• Hydromineral – snabbverkande, optimerad växtnäring för hydroponisk odling med delvis återvunna råvaror
• Kustgården Havsmineral – ett samarbete med Ecopelag baserat på blåmusslor och enbart KRAV-godkända mineraler. Verkar både snabbt och långsamt och används i kruka, friland och rabatt, för dig som vill ha ett 100 % hållbart alternativ och samtidigt stödja arbetet med att återställa Östersjön

‍