Vad är hydroponisk odling?

Enkelt förklarat är hydroponisk odling en metod för att odla växter utan jord. Många förknippar det med rötter som hänger ner i vatten, men det kan också handla om odling i substrat som ersätter jorden – till exempel pimpsten, lecakulor eller kokosfiber.

Nya sätt att odla

Hydroponisk odling är långt ifrån en ny idé – även om den kanske är ny för dig. Mycket av det vi köper i affären idag är odlat hydroponiskt: exempelvis svensk gurka eller tomater från Nederländerna. Även sallat, kryddväxter och jordgubbar odlas ofta i system som har mer gemensamt med hydroponik än med traditionell odling i jord.

Under de senaste 20 åren har hydroponiken också etablerat sig i urbana miljöer: i containrar, på tak, i livsmedelsbutiker, källare – och till och med i gamla gruvor. Det finns i princip inga begränsningar för var odling kan ske, så länge man skapar rätt förutsättningar. Växten vet inte om den står på en solig åker i Skåne eller i en källare under LED-belysning – har den tillgång till ljus, vatten, näring och syre så kommer den att växa.

Varför odla hydroponiskt?

På Grobruket odlar vi på flera olika sätt – hydroponiskt, akvaponiskt (med fiskar), i jorden och i krukor. Alla metoder har sina fördelar och begränsningar. Så varför välja just hydroponik?

1. Du slipper tunga säckar med planteringsjord som kladdar ner hemma.
2. Du behöver inte vattna lika ofta på grund av större vattentank.
3. Det växer fortare - växterna har allt de behöver direkt.
4. Du kan odla på nya och kreativa sätt, varför inte på höjden.

Medan några nackdelar är:

1. Snabb tillväxt innebär att du måste vara noga med att tillföra näring kontinuerligt.
2. Små vattenbehållare kan bli för varma på sommaren, vilket stressar växterna.
3. Färdiga system kan vara dyra, se plastiga ut – och att bygga själv kräver lite kunskap och tålamod.

Vad kan du odla hydroponiskt?

I princip kan du odla nästan vad som helst hydroponiskt – om du har rätt system. Men metoden lämpar sig särskilt väl för snabbväxande bladgrönsaker, kryddväxter, kålväxter, fruktsättande grönsaker som tomat och paprika, samt vissa blommor.

Däremot är det mindre smidigt att odla växter som växer långsamt, som rosmarin, eller växter som utvecklas under jord, som potatis och morötter.

Skillnader mot jord

Den största skillnaden mellan hydroponisk odling och odling i jord – bortsett från det uppenbara att växten odlas helt utan jord – är hur vi tillför och förhåller oss till näringstillförseln. När du odlar i jord, vare sig det är planteringsjord (som tekniskt sett är ett substrat) eller direkt i marken med kompost, finns en förväntan på att jorden innehåller näring som växterna kan utnyttja. De flesta känner kanske till att såjord är mer näringsfattig och bara räcker en kort period för de flesta växter, medan planteringsjord är starkare och i bästa fall kan räcka en hel säsong utan ytterligare näringstillförsel – även om det sällan är fallet i praktiken.

I hydroponisk odling däremot finns inget naturligt näringsförråd att luta sig mot. All näring måste tillföras genom vattnet – och det ställer helt andra krav på både val av näring och hur den används.

Hydroponisk näring

Eftersom växten i ett hydroponiskt system inte har tillgång till jordens buffrande och näringshållande egenskaper, behöver all näring tillföras i precis rätt form och mängd genom vattnet.

Organiskt material som kompost eller gödsel fungerar sällan bra i enklare hydroponiska system, eftersom näringen först måste frigöras genom mikrobiell nedbrytning – en process som kräver aktivt biologiskt liv och god syretillgång. I vissa system saknas dessa förutsättningar, eller så varierar de kraftigt över tid. Därför använder man ofta flytande, mineralbaserad växtnäring där näringsämnena redan finns i en form som växten kan ta upp direkt.

Det finns dock undantag. Vissa hydroponiska system är utformade för att stödja mikrobiell aktivitet, exempelvis genom biofilter eller organiskt aktiva substrat, vilket gör det möjligt att använda organiska näringslösningar med goda resultat. Akvaponik – där vatten från fiskar cirkulerar genom växtbäddar – är ett exempel på ett sådant biologiskt aktivt system. På Grobruket har vi ett akvaponiskt system som går att besöka, och vi håller även kurser i ämnet.

Näringsupptag i hydroponisk odling

I de flesta hydroponiska system är det dock mineralnäring i jonform som gäller. Växtrötterna kan nämligen bara ta upp näringsämnen som är lösta i vatten – till exempel nitrat (NO₃⁻) eller ammonium (NH₄⁺), som båda är former av kväve. Upptaget sker genom jonutbyte i rotzonen, där växten kan avge vätejoner (H⁺) för att få tillgång till de ämnen den behöver.

I praktiken innebär detta att när vi tillsätter lättlösliga salter i vattnet blir näringen omedelbart tillgänglig för växten. Ingen ytterligare nedbrytning krävs, vilket gör processen snabb och förutsägbar. Samma princip används vid gödsling i jord, där det ofta benämns som “konstgödsling”.

För och nackdelar med mineral näring

En stor fördel med att använda mineralisk växtnäring i hydroponik är att näringsinnehållet kan mätas, följas upp och justeras exakt efter växtens behov. Eftersom näringen finns i direkt tillgänglig form slipper man vänta på att organiskt material ska brytas ner. Det gör att tillväxten kan gå snabbare, och i vissa system minskar även behovet av att tillföra extra syre.

Nackdelen med mineralisk växtnäring är att råvarorna ofta bryts i gruvor eller produceras genom energiintensiva processer, vilket ger ett större klimatavtryck. På Grobruket har vi därför valt att arbeta med råvaror som antingen utvinns ur organiskt material eller är restprodukter från annan livsmedels- eller industriell produktion när vi tillverkar vår växtnäring Hydromineral. Dessa råvaror har samma odlingseffekt som traditionella, men med avsevärt lägre miljö- och klimatpåverkan.

Så håller du näringen i balans

Till skillnad från jord, som kan hålla ett förråd av näringsämnen, har vatten en mycket begränsad buffert. Därför kräver hydroponisk odling att du tillför näring oftare – särskilt om du odlar i system där rötterna står direkt i vatten.

Detta märks tydligt i system som DWC (Deep Water Culture) eller Kratky, där växten tar upp både vatten och näring ur lösningen. Allteftersom växten växer och omvandlar näringen till biomassa, minskar koncentrationen i vattnet. Om du då bara fyller på med vatten – utan att tillsätta ny näring – kommer växten snart att sakna de ämnen den behöver för att fortsätta utvecklas.

En planta i jord har ofta ett visst näringsförråd att ta av, ungefär som ett batteri. Det är en av jordens fördelar, men den kommer ofta på bekostnad av långsammare tillväxt eftersom näringen inte alltid är tillgänglig i samma utsträckning.

Hydroponiska odlingssystem

Det går att kategorisera det mesta på olika sätt. Jag har valt att dela in hydroponiska odlingssystem i två kategorier. Den första kategorin är om det sker en aktiv syretillförsel via luft- eller cirkulationspump, den andra om det odlas med substrat eller utan.

Exempel på passiva odlingssystem

Kratky (passiv DWC) - utan substrat

Någon form av behållare med vatten där syretillförseln sker via en luftspalt. Ovandelen av rotsystemet hänger fritt i luften medan den nedre delen tar upp vatten- och näring. Framförallt på kålväxter utvecklas tydliga fluffiga luftrötter.

Självbevattning med veke - med substrat

Någon form av kruka som nyttjar ett hydroponiskt odlingssubstrat, exempelvis pimpsten eller kokosfiber. Vatten och näringslösning dras upp via veken till krukan kappilärt.

Exempel på aktiva odlingssystem

NFT - Nutrient film technique - utan substrat

Vatten och näring pumpas från en vattentank upp till en ränna som antingen är öppen eller stängd. En mindre mängd vatten rinner längs rännans botten och förser rötterna med syre- och näringsrikt vatten innan det rinner tillbaka till tanken.

Ebb och flod system - med substrat

Vatten och näring pumpas från en vattentank upp till en odlingsbehållare fylld med substrat. Påfyllning sker underifrån där cirka tre fjärdedelar av behållaren fylls med vatten och näring. Detta är flodcykeln som pågår cirka 15min, 2-3 gånger per dag. En distans sätter höjden där vattnet börjar dränera tillbaka för att förhindra översvämning. När pumpen stänger av rinner allt vatten tillbaka till tanken.

Våga pröva!

Låt inte namnet "hydroponisk odling" skrämma bort dig från att testa den här metoden. Det är faktiskt enklare än du kanske tror – och det öppnar upp för nya sätt att odla grönt hemma, året runt, direkt på fönsterbrädan.

Känner du dig ändå osäker? Boka in dig på en av våra kurser i hydroponisk odling, låna eller köp boken Hydroponisk odling, eller ta del av våra odlingsguider för mer praktiska tips och instruktioner.

Lycka till – och glöm inte att det viktigaste är att du vågar sätta fröet!

‍