Det är inte lätt att vara nybliven odlare med alla rekommendationer kring hur ofta man ska ge vatten, näring eller vilken jord man ska använda.

När det kommer till hur ofta du ska ge näring kan man läsa alltifrån varje tillfälle till en gång per månad — det är rätt stor skillnad. Hur kommer det sig? Borde inte all näring ges lika ofta?

Olika växter är olika hungriga

Om vi börjar med en liknelse.

En tonåring eller elitidrottare behöver få i sig stora mängder mat varje dag. Detta motsvarar en hungrig planta som en tomat, gurka eller pumpa. De kommer att växa även om de får mindre mat, och sätta frukt, men inte lika mycket som om de har mer än tillräckligt.

Ett mindre barn behöver inte lika mycket energi. Detta motsvarar en mindre hungrig planta som en rödbeta, potatis eller lök.

Sen finns det plantor som klarar sig och till och med mår bättre i mer näringsfattiga förhållanden. En lavendel eller en salvia kan bli stor och ge mycket blommor även på väldigt lite näring. Vi odlar vår egen i enbart pimpsten. Men hur är det möjligt?

Våra moderna grönsaker är ofta framtagna för snabb tillväxt och hög skörd. Det gör att de kan omvandla stora mängder vatten och näring till snabb tillväxt och stora skördar.

Växter som lavendel och salvia är istället anpassade till magrare miljöer och växer naturligt långsammare. De behöver därför inte lika mycket näring för att fungera bra — och kan ibland till och med må sämre av för mycket.

Snabbverkande och långsamverkande näring

Utifrån det perspektivet blir det lättare att förstå varför olika växter behöver olika mycket näring. Men hur ofta ska man egentligen ge den?

Varför säger vissa vid varje vattning och andra en gång per månad — särskilt när det gäller hungriga växter som tomater?

För att förstå det behöver man skilja på snabbverkande och långsamverkande näring.

Låt oss ta en liknelse.

Om du äter en smörgås behöver maten först brytas ner i magen innan kroppen kan använda näringen. Men hamnar du på sjukhus kan du istället få näring direkt via dropp.

Växter fungerar lite på samma sätt.

Organiska gödselmedel behöver ofta till viss del brytas ner av mikroorganismer i jorden innan växten kan ta upp näringen. Det gör att effekten ofta kommer långsammare men kan hålla längre.

Mineralnäring är däremot redan löst i en form som växten kan ta upp direkt. Därför fungerar den snabbare och används ofta i mindre doser men oftare.

Det finns också mellanting där näringen pelleteras eller kapslas in för att frisläppas över tid. Det används mycket inom lantbruket där man inte kan gå runt med vattenkanna och gödsla lite hela tiden.

Så vad är bäst?

Tomato, tomato.

Biologisk näring frisläpps ofta långsammare och påverkas av marktemperatur, fukt och den biologiska aktiviteten i jorden. Det gör den svårare att styra exakt — men också cirkulär och möjlig att tillverka själv, till exempel med guldvatten, nässelvatten eller gödsel från djur.

Mineralnäring är däremot redan tillgänglig i en form som växterna kan ta upp direkt. Du tar inte omvägen via "magen". Det gör den mer exakt och snabbverkande, men den bygger samtidigt på brytning av mineraler eller industriell fixering av kväve från luften.

‍

Här är några vanliga råvaror och vad de har för för- och nackdelar:

‍

Som tabellen visar finns det ingen universallösning. Valet handlar mer om vad du har tillgång till, hur mycket du vill styra och vilket system du vill bygga.

I slutändan hamnar näringen ändå i jordens biologiska kretslopp. Mikroorganismer, svampar och växter konkurrerar och samarbetar hela tiden kring samma näringsämnen — oavsett om de ursprungligen kom från hönsgödsel eller mineralnäring.

Det är också därför mykorrhizasvampar ofta minskar när det finns mycket lättillgänglig fosfor i jorden. Svampen hjälper växten att hitta fosfor längre bort i jorden, och växten betalar tillbaka med socker. Men om fosfor redan finns lättillgängligt nära rötterna behöver växten inte hjälpen lika mycket längre — då minskar ofta mykorrhizan.

Att bygga en levande jord handlar därför om mer än bara vilken gödsel du använder. Det handlar om att bygga mullämnen, öka kolhalten och skapa en miljö där bakterier, svampar, daggmaskar och andra organismer faktiskt trivs över tid.

Använd det som passar ditt liv

Som odlare har vi alla olika förutsättningar.

Bor du på landet och har tillgång till nässlor, hönor eller annat som kan ge gratis näring — använd det. Bor du i tätort med några krukor på en uteplats och inte känner för att kissa i vattenkannor, kör på färdig växtnäring istället.

Det viktiga är inte att vara "renlärig", utan att förstå hur olika typer av näring fungerar. Du kan till exempel använda en långsammare näring som Kustgården Havsmineral och gödsla ungefär en gång per månad, eller en ren mineralnäring som löses i vatten och ges lite men oftare — exempelvis vid varje eller varannan vattning.

‍